Argument 1. Mindre partier har inte mycket att vinna på att valsamverka brett med större partier som de inte har något gemensamt med.
Ett ohållbart argument. Hur stort ett parti blir väljer FAKTISKT folket på valdagen. Alla partier har mycket god chans att växa och vinna mandat OM de tilltalar folk och OM de valsamverkar sig över 4%-spärren. Småpartierna har alla allt att vinna på valsamverkan, även om de inte vill inse det
Argument 2. Mindre partier har ändå ingen chans att påverka politiken även om de valsamverkar.
Det är sant att ett parti som får väldigt få röster, trots valsamverkan, inte kommer kunna påverka Riksdagen eller andra partier alls, men argumentet är ändå ohållbart, eftersom representativ demokrati FAKTISKT går ut på att folket ska välja vilka som ska påverka och styra landet och att de med flest röster ska få mandat att faktiskt göra det.
Det är osanning att mindre partier inte har en chans. Visst har de en chans, och definitivt en betydligt bättre chans om de är motiverade att valsamverka.
Argument 3. Risken är att överhängande att ett litet parti bidrar till att ett parti med helt motsatt politik kommer in.
Argumentet är helt sant. ”De största småpartierna” kommer hjälpas in av partier som är mindre än ca 0,29% efter valet.
Vilka är då dessa partier? När jag tittar på valmyndigheten för valet 2018 är ”De största småpartierna” Feministiskt initiativ, Piratpartiet och Alternativ för Sverige.
Personligen tycker jag att alla de här partierna har en hel del bra argument som tillför vår demokrati viktiga diskussioner om jämställdhet, integritet och Swexit-folkomröstning, men visst är det sant att andra partier måste ta ställning till om de gillar sådana demokratiska diskussioner i Riksdagen, samt om det är värt chansen att växa, även om risken för diskussioner man inte gillar trillar in i Riksdagen. För mig personligen är alla tankar och alla diskussioner välkomna och tillåtna, även om de bör ske i partierna, med folket och i Riksdagen, INTE i Valsamverkanspartiet av förklarliga skäl.
Argument 4. Den stora vinsten är om partier utan chans på mandat, men med liknande politik, samverkar.
Argumentet är delvis sant. För det första är det ett mysterium att liknande partier inte samverkar, men de gör uppenbarligen inte det. Jag misstänker prestige och konkurrens mellan dem som orsaken, vilket förmodligen bottnar i rädsla. Även stora partier skulle kunna hjälpa in sina mindre systerpartier, men det verkar inte ske.
För det andra är frågan vad som är alternativet för ett parti med samarbetsförmåga, när andra partiers ledningar lider av rädsla eller samarbetssvårigheter? – Kanske en modig bred valsamverkan i alla regnbågens färger? – För mig är det fullt logiskt.
För det tredje så riskerar kanske en mindre valsamverkan att få färre röster än en stor bred valsamverkan, tror jag, men hur det verkligen ligger till kan nog vara väldigt individuellt. Mentala utmaningar leder ex. ofta till negativitet, hat och ohövlighet, medan mental friskhet leder till positivitet, medkänsla och hövlighet. Det sista krävs naturligtvis för både en snäv och en bred valsamverkan i alla regnbågens färger, både hos partiernas medlemmar och hos deras väljare.
Argument 5. Valsamverkan är bättre med en gemensam styrelse som diskuterar och röstar internt hur de ska använda sitt gemensamma mandat.
Argumentet undergräver sig självt. Om man har en gemensam styrelse som skapar en ny gemensam politik så är det, i min mening, ingen ”valsamverkan” längre, men ett nytt parti med en ny politik, vilket förmodligen kommer uppfattas som sämre för de allra flesta som är inblandade, vilket sannolikt kommer undergräva stödet för den.
Birger Schlaug är i valet och kvalet mellan fyra partier. Han funderar på att lägga lapparna i en hatt och låta slumpen avgöra vilket minst dåligt parti det blir. Han är nog inte ensam.
Men hur han än kommer rösta så vet Schlaug att han kommer få dåligt samvete eller känna sig blåst. Men varför inte göra rätt långsiktigt och sova med gott samvete istället?
”Jag röstar hellre på något jag vill ha även om jag inte får det än att rösta på något jag inte vill ha och få det.”
/ Eugene V Debs
”I’d rather vote for something I want and not get it than vote for something I don’t want, and get it.”
/ Eugene V Debs
Schlaug önskar, som så många andra, att han kunde rösta på sitt alldeles egna parti, men tror inte att han skulle komma in.
”Förhalning är ologiskt från varje synvinkel. Det är som mannen som ville korsa floden, så han satte sig på flodbanken för att vänta på att vattnet skulle rinna förbi.”
/Vernon Howard Källa: https://en.wikiquote.org/wiki/Vernon_Howard#There_Is_A_Way_Out
”Procrastination is illogical from every viewpoint. It is like the man who wanted to cross the stream, so he sat on the bank to wait for all the water to run by.”
/Vernon Howard Source: https://en.wikiquote.org/wiki/Vernon_Howard#There_Is_A_Way_Out
…men Schlaug kan anmäla sig själv och det parti han redan har skapat till Valsamverkanspartiet, samt beställa valsedlar och skicka ut dem till alla sina vänner som kommer hjälpa honom. Jag lovar! Vi är så många som gillar dig, inkl alla fel och brister.
Tänk vilken nytta Schlaug skulle kunna göra i EU-parlamentet! OCH tänk vilket eftermäle han skulle kunna få!
Jag tror att Schalug skulle kunna ta merparten av Miljöpartiets väljare, nästan hela Partiet Vändpunkt, en femtedel av Vänsterpartiet, åtminstone en femtedel av Feministiskt Initiativ, ett rejält stycke ur Socialdemokraterna och rentutav en femtedel av Sverigedemokraterna OCH bli älskad av alla parter för bedriften.
Schlaugs initiativ skulle t.o.m. kunna gå till historien som inledningen på en demokratisk evolution och kanske det allra trevligaste på decennier i svensk politik.
Det finns så många hållbara anledningar att samverka sant, modigt, öppet, fredligt, inkluderande och effektivt. Varmt välkommen bäste Birger Schlaug!
Läser du detta och gillar Schlaug, så varför inte meddela honom om att din röst går till Valsamverkanspartiet och i själva verket är på honom eller kanske rentutav på ekologisk hållbarhet, eller båda delar.
Birger Schlaugs missnöje med politiken syns i bloggpost efter bloggpost, och eftersom jag tycker riktigt synd om Schlaug och alla andra som hade en dröm och att det är Julafton, och jag liksom är en liten magisk tomtenisse som känner till hans inre önskningar, så har jag därför idag beslutat mig för att ge Schlaug ett parti att rösta på.
Partiet heter ”Alternativet de Gröna” och existerar från och med idag och börjar här och nu. Julafton 2018. Schlaugs önkedröm. Partiet kommer ge Schlaug, samt hans eget utvalda språkrör, mandat redan nästa Riksdagsval, kanske t.o.m. mandat redan i EU-valet, om Schlaug själv väljer att göra det här till en snackis som leder till en ketchup-effekt.
Ett solidariskt och fritt samhälle där vi tar hand om varandra och den ekologiska hållbarheten. Hur ska vi kunna nå dit? Alla Dagens politiska partier har tyvärr fastnat i gamla system och ett agerande som inte leder till ekologisk hållbarhet. Vem vill förnya systemen? – Jo. Alternativet de Gröna.
De flesta talar om ”alla människors lika värde”, samtidigt som ojämlikheten ökar i Sverige, i Europa och i världen. Vem vill skapa mer lika värde på riktigt i Sverige, i Europa och i världen? Vem vill göra omställningen på ett ekologiskt hållbart sätt? – Jo. Alternativet de Gröna.
Alla talar om ”miljön” och ”utsläppen”, men samtidigt tillväxer förbränningen av uran och olja ur vår jord och allt fler konsumerar mer än förrut. De som säger sig vara emot detta har istället idag blivit alibin till populationsökningen, konsumtionsökningen, utsläppen och de radioaktiva katastroferna. Vem vill skapa en ny väg mot en värld som faktiskt funkar? – Jo. Alternativet de Gröna.
Nästan alla inom politiken anser att torka sker oftare och att översvämningarna och blir fler och fler i världen, och nästan all media pekar kontinuerligt på detta problem. Detta kan naturligtvis ha ett samband, men vem vill peka på de verkligt ekologiskt hållbara lösningarna? – Jo. Alternativet de Gröna.
Vem vill skapa de reella långsiktiga lösningarna på de samhällsproblem som får vår livsmiljö att svikta? Vem vill skapa en riktig beredskap? – Jo. Alternativet de Gröna.
Sverige står inför stora välfärds-problem och värderings-problem. De system, strukturer och normer, som på många sätt tjänat oss väl, är på väg att erodera. Vilket grönt parti vågar ta diskussionen om vilka system, strukturer och normer som är ok och vilka som inte är ok ur ett ekologiskt hållbart perspektiv? – Jo. Alternativet de Gröna.
Vilket parti kommer tala hövligt och sanningsenligt med alla andra människor. Vem kommer svara på människornas svåra frågor, utan att använda osanningar mot dem? Vem kommer vara öppen för människors olika känslor, förnuft och vem kommer verka för enhetlig samverkan mellan alla individer i vår demokrati, för att få med alla på realistiska balanserad lösningar? – Jo. Alternativet de Gröna.
Plötsliga klimatförändringar, global miljöbelastning, teknisk utveckling och befolkningsökning ställer oss inför utmaningar där partierna inte förmår ge rimliga svar eller lösningar, om de ens försöker. Istället lappar och lagar de på system och strukturer vars bäst-före-datum gått ut för länge sedan. Systemen blir därmed alltmer komplexa, byråkratiska och kontrollkrävande. Strukturerna alltmer sårbara. Vem vill förenkla och förtydliga? – Jo. Alternativet de Gröna.
De ekonomiska klyftorna ökar och en monopolkapitalistisk imperialistisk globalistisk planekonomi har vuxit fram som massmördar människor, dödar naturlig mångfald, manipulerar livet och försvårar för en fungerande ekologiskt hållbar lokal marknad i alla nationer i hela världen. Vem verkar för en balanserad kapitalism som tar ekologiskt och socialt ansvar? – Jo. Alternativet de Gröna.
De extrema marknadsliberalerna vill inte se att deras frihets-ivrande åt monopolkapitalet motverkar en nyttig marknad och en nyttig konkurens lokalt, samt motverkar en verklig frihet för både småföretagare och övriga medborgare. De vill inte se att dessa olika friheter står i motsats till varann. Vem skapar en frihetlig hållbar balans för alla? – Jo. Alternativet de Gröna.
Socialdemokraterna tycks inte inse att hög skatt på pensionärer, arbete och arbetstid motverkar såväl ett ekologiskt som ett socialt hållbart samhälle och vill heller inte att vi delar på jobben solidariskt, såsom de ville förr i tiden. Socialdemokraterna vill heller inte ta oss ut ur det EU-medlemskap som monopolkapitalet lurat på oss. Vem vill ta ekologiskt och socialt ansvar och ge medborgarna en ny folkomröstning om EU, så att vi sedan kan införa 30 timmars arbetsvecka samtidigt som alla garanterat får råd att äta ekologiskt? – Jo. Alternativet de Gröna.
Konservativa som förr var så måna om att bevara allting har numera tappat all känsla för att bevara det man förr ansåg vara en dygd, nämligen att värna det omanipulerade livet, naturen och biologisk mångfald. En korttänkt giftbesprutande enfald driver på en populations- och konsumtions-tillväxt som skapar metabol sjukdom och vars vinst går i fickorna på fåtalet. Vem vill skapa en giftfri, livsvänlig natur i mångfald, friskhet och balans? – Jo. Alternativet de Gröna.
Miljöpartiet de Gröna, vars ursprungliga idé faktiskt byggde på en kritisk analys av rådande ekonomiska system, har nu infiltrerats av systemets lojala försvarare och är på väg att överges av alla verkligt rödgröna människor. Vem ger de verkligt rödgröna ett ekologiskt hållbart alternativ? – Jo. Alternativet de Gröna.
När de demokratiska systemen förlorar allt mer respekt hos folket, eftersom folket får det sämre och då i panik proteströstar på det som makthavarna pekar ut som klandervärt, så är demokratin givetvis i fara, men vad ska folket göra när de känner att inget hjälper och ingen lyssnar på deras förtvivlan? Vem vill ge folket ett godtagbart rödgrönt alternativ? – Jo. Alternativet de Gröna.
Förståelse för hur systemen fungerar, samt att systemen kan påverkas av folket mer direkt, är grunden för att medborgarna ska känna respekt och tillit för demokratin. Vem myndigförklarar medborgarna, genom krav på ökade inslag av folkomröstningar, vilka gör demokratin levande och vem når ut till människorna? – Jo. Alternativet de Gröna.
Det saknas visioner om hur Sverige ska se ut i framtiden. Vem vill svara på hur vi ex. ska kunna gå från tillväxt- och konsumtionssamhälle till ett samhälle som utvecklas mentalt och utvecklar lösningar på de verkliga problem som mänskligheten står inför? – Jo. Alternativet de Gröna.
Vem vill utöka frihetsrummet för människor? Vem vill att samhället ska bli mer rättfärdigt. Vem vill göra en fredlig kulturrevolution på detta område? – Jo. Alternativet de Gröna.
Våra föreslagna reformer:
1. Man ska kunna leva på sin lön – Höj grundavdraget!
De första 120 000 kronorna man intjänar på arbete, inklusive pension och socialförsäkringar, ska vara skattefria och ska finansieras genom en reformerad skatteskala, ökande miljöskatter samt avveckling av de flesta andra avdrag – inklusive räntebidrag, reseavdrag, Rot, Rut och annat i Skatteverkets digra avdragskatalog. Reformen skulle såväl öka frihetsrummet för människor som bidra till en mer rättfärdig fördelning. Byråkrati, administration och sårbarhet skulle minska.
2. Minska näringslivets utanförskap – Ersätt arbetsgivaravgifter med produktionsskatt!
Arbetsgivaravgifterna, som är en avgift på arbete, finansierar trygghetssystemen: bland annat föräldraförsäkring, sjukförsäkring och ålderspensionen. Samtidigt vet vi att människans direkta arbete kommer att utgöra en allt mindre del av den totala ekonomin. Allt fler företag kommer därmed att beskattas allt mindre i relation till sin omsättning. Företagen hamnar i utanförskap – i så måtto att de kommer att bidra allt mindre till våra trygghetssystem.
Istället för ensidig beskattning av arbete bör produktionen beskattas likvärdigt oavsett om det är människa, robot eller hybrid som stått för den. Reformen säkrar finansiering av trygghetssystem och ger alla medborgare – och inte bara kapitalägare – del av de vinster som teknisk utveckling ger.
3. Sänk arbetstiden! – Dela solidariskt på framtidens jobb!
Den lagstadgade 40-timmarsveckan infördes för femtio år sedan – därefter har samhället utvecklats genom effektiviseringar, automatiseringar och robotisering. Enligt beräkningar kommer hälften av dagens jobb att försvinna inom 20 år. Nya kommer att ”skapas”, men inte alls lika många. Inte ens med mindre beskattning av arbetstid. Normalarbetstiden ska sänkas till 30 timmar i veckan. Övergångsfasen kan ske mjukt genom att övertidsersättning endast får tas ut för den tid som ligger över för vad som i dag uppfattas som heltid. Reformen ökar livskvaliteten för alla och styr mot andra än materiella värden.
4. Öka grundtrygghet och minska byråkratin! – Inför basinkomst!
Allt fler människor kommer att pendla mellan arbete, vidareutbildning och arbetslöshet. Redan växer ett prekariat fram med mycket otrygga förhållanden. Detta ska mötas med lagstiftning men också genom förändringar av trygghetssystem. Dessa har lappats och lagats, blivit allt mer komplexa och byråkratiska, dyrbara att administrera, i allt större ”behov” av kontroll.
Trygghetssystemet ska bli mer generellt. Försöken med medborgarlön/basinkomst i Finland och Holland ska följas och erfarenheter tas tillvara inför svensk omställning.
5. Minska privatbankernas utrymme! – Genomför en penningreform!
Riksbanken har ensamrätt att ge ut sedlar och mynt. Allt mer av den totala mängden ”pengar” är emellertid digitala. Dessa ”skapas” istället i banker när någon lånar. På Island utreds hur riksbanken ska kunna bli ensam utgivare även av digitala pengar. Detta ska följas noga och erfarenheter tas tillvara inför svensk debatt och beslut om en svensk penningreform som kan vara genomförd senast 2030.
6. Tydliga styrmedel för gynna miljön! – Höjd skatt på fossila bränslen blir första steget till basinkomst!
Ett tydligare system ska införas för att dels motivera varför miljöavgifter införs, dels styra över i önskvärd riktning. En rejält höjd skatt på fossila bränslen ska gå tillbaka till medborgarna som ett första steg på vägen mot basinkomst som är lika för alla. Fler exempel: Miljöavgifter inom jordbruket ska oavkortat gå tillbaka i form av arealbidrag. Avgift på kontor i urbana miljöer ska gå tillbaka i form av lokalstöd i glesbygd.
7. Från sårbart till robust samhälle! – Marknadstänkande ersätts av medborgarperspektiv!
ÖB har meddelat att militären bara kan skydda delar av landet i en vecka vid ett anfall. Så har det säkert varit länge. Det nya är emellertid att urbana miljöer inte klarar sin livsmedelsförsörjning mer än någon vecka vid en kris, att vattenförsörjningen är oändligt sårbar, att samhällets mest grundläggande system som elförsörjning och penningförmedling är alltmer sårbara. Det är hög tid att omforma system och strukturer så att de blir mer robusta. Marknadstänkandet ska ha ersatts av medborgarperspektiv.
8. Utred försvaret! – Säkerhetspolitik är större än försvarspolitik! – Fred och konfliktlösning ska prioriteras!
I teorin är alla överens om att säkerhetspolitik är större än försvarspolitik, men i praktisk politik handlar tyvärr debatten mest om
konfliktskapande mot Ryssland, samt militär upprustning tillsammans med Nato. Detta måste förändras! Offentliga medel för Sveriges militära utrikes-invasioner ska överföras till uppbyggande av internationellt arbetande sjukvårds- och räddningsteam, samtidigt som Sverige fokuserar alltmer på konfliktlösning och medlarskap.
Världen lider inte brist på vapen och militärer, men på läkemedel och sjukvårdspersonal. I en utredning, såväl nationellt som
internationellt förankrad, bör vi klargöra hur det säkerhetspolitiska läget i vår omvärld skulle påverkas om Sverige antingen stärker ett nationellt defensivt försvar, eller avvecklar fler delar av det militära försvaret. Med utredningen och en saklig debatt som grund bör en folkomröstning hållas om vilken väg Sverige bör ta.
9. Kapitalismen har gått över styr! – Vi behöver mer av socialekologisk blandekonomi!
Planekonomierna havererade av en rad skäl. Många hoppades att en kapitalism med mänskligt ansikte skulle växa fram. Men
någonstans gick det snett. Marknaden tilläts ta över alltför mycket. Elnät privatiserades, offentligt ägd infrastruktur såldes ut, offentligt bostadsbestånd likaså, idén att mångfald inte kan uppnås utan vinstsyfte lobbades igenom.
Detta måste brytas. En bättre balans, med sociala och ekologiska förtecken, ska skapas. En socialekologisk blandekonomi ska växa fram. Ekonomin ska utformas så att system och strukturer inte blir beroende av ekonomisk tillväxt.
10. För att inte förstöra för Miljöpartiet de Gröna, vilket inte vore trevligt eller fredligt, så erbjuder Alternativet de Gröna en valsamverkan via Valsamverkanspartiet. Gröna väljare finns nämligen i alla möjliga olika gröna nyanser och ska själva få fälla sitt eget gröna omdöme om hur vi bäst åstadkommer en grönare värld, demokratiskt, hövligt och utan att sätta krokben för varann! För att inte Birger Schlaugs nya gröna parti ska förändras till oigenkännlighet, under Schlaugs livstid, så gör vi honom till permanent styrelsemedlem i en styrelse som han har veto i och som har intentionen om förändringar av partiet i stor konsensus.
Slutligen
Det här är var några reformer som Alternativet de Gröna ser som grundbultar. Det handlar om att förena frihet med solidaritet, välfärd med ekologisk hållbarhet, personligt ansvar med grundläggande generell trygghet och allvarligt menade steg för att ”hela landet ska leva”.
Det handlar om att bygga samhället på idén om största möjliga frihet för alla människor inom vår gemensamma kultur och vårt gemensamma vardagsliv, vilket kan bli ett syskonskap människor emellan, med rättfärdig fördelning i ekonomin och absolut jämställdhet inom rättssystemet.
Dagens system har gått över styr. Ekonomismen, och dess jakt på tillväxt, hotar planetära processer och grundläggande mänskliga krav på anständighet. Behovet av en fredlig kulturrevolution på det här området har sällan varit så stor som idag.
Men dagens Riksdagspartier tycks vare sig vilja eller ha modet att stå för förändring. Därmed blir de en del av problemet. Inte ”bara” för att de skapar en sämre framtid, utan också för att deras visionslöshet leder till att SD framstår som det enda nytänkande partiet, trots att de kramar de extrema marknadsliberala systemen lika mycket som alla andra.
—-
Alternativet de gröna har skapats som ett svar på Birger Schlaugs önskan om ett nytt grönt parti och är tänkt att återskapa det ekologiskt hållbara, samt den folkliga populariteten för den gröna rörelsen, samt för att ge folket möjligheten att rösta fram ett alternativ som är mer trovärdigt rödgrönt.
Schlaug måste enbart starta den WordPress-blogg som ska utgöra grunden, under ex. under namnet ”alt-gr.org” eller liknande. Tomtenissar som jag kommer garanterat hjälpa till att administrera den om han vill det, men det ska vara WordPress som är GPL och rekommenderas av FSF! Richard Stallman kan förklara varför, om minsta tveksamhet finns på den punkten.
Jag angav tyvärr i förra bloggposten datum som egentligen inte gäller Valsamverkanspartiet. Jag ber om ursäkt för det.
Tidsangivelserna stämmer inte för oss och det beror på att vi kör med s.k. ”öppen lista”. Du som väljare kan kan därför skriva till ett namn på valsedeln och nominera en eller flera kandidater till partiet.
Om den tillskrivna kandidaten ska kunna bli invald måste kandidaten senast två dagar före valdagen ha samtyckt till deltagande i val för Valsamverkanspartiet. Samtycket ska lämnas in av personen själv till länsstyrelsen. Medtag ifylld blankett och legitimation!
För att medverka i Valsamverkanspartiet vill jag gärna att du, eller din kandidat, eller ditt parti, har skapat en partihemsida, gärna hos WordPress.com, där visioner redogörs, som sedan Valsamverkanspartiet kan länka till.
